Vem har dyslexi?

Denna fråga är inte helt enkel att besvara. Här görs ett kortfattat försök.

Låt oss börja i denna ände: Vi människor är olika duktiga på att läsa och skriva och ytterst få av oss saknar helt förmågorna. Att ha läs- och skrivsvårigheter får också olika konsekvenser beroende på vilka krav man ställs inför. I Sverige är pressen på invånarna hög; vi förväntas kunna läsa och skriva väldigt bra.

Ungefär 25 % av vår befolkning anses ha funktionella lässvårigheter. Det betyder ungefär att så många invånare inte når upp till de kunskapskrav i svenska som motsvarar dem man förväntar sig av elever i årskurs nio. Man kan naturligtvis funktionella lässvårigheter av många skilda skäl, till exempel undermålig utbildning, utvecklingsstörning eller annat modersmål. Resonemangen utvecklas i skrivelsen ”Dyslexi: termer, regelverk och förhållningssätt”; en ca 25-sidig bilaga som jag skrivit till en rapport om vilka krav som bör ställas på framtidens läromedel, författad av min kollega Torbjörn Lundgren för Dyslexiförbundet FMLS. Den kan beställas på Hjälpmedelinstitutet, tel 08-620 17 00 vx, info@hi.se (”Framtidens läromedel”, bestnr. 02361, pris 170:-inkl. moms). Jag har fått tillstånd att lägga ut bilagan här.

Definitioner av dyslexi

Bland forskare råder ganska stor enighet kring vad dyslexi är. Man beskriver ett medfött, språkligt baserat problem, där svårigheter med stavning och ordavkodning är ett par av de främsta kännetecknen. Grundorsaken anses vara svårigheter att med precision uppfatta det talade språkets ljudstruktur – vilka ljuden är och i vilken ordning de kommer. Se till exempel defintionen som antagits av den internationella dyslexiföreningen (IDA) och av the The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD), samt forskarna Høien och Lundbergs definitioner eller den som en grupp forskare i Storbritannien presenterade i the Rose Report 2009

• Dyslexia is a learning difficulty that primarily affects the skills involved in accurate and fluent word reading and spelling.
• Characteristic features of dyslexia are difficulties in phonological awareness, verbal memory and verbal processing speed.
• Dyslexia occurs across the range of intellectual abilities.
• It is best thought of as a continuum, not a distinct category, and there are no clear cut-off points.
• Co-occurring difficulties may be seen in aspects of language, motor co-ordination, mental calculation, concentration and personal organisation, but these are not, by themselves, markers of dyslexia.
• A good indication of the severity and persistence of dyslexic difficulties can be gained by examining how the individual responds or has responded to well-founded intervention.

(översättning i Svenska Dyslexiföreningens tidskrift ”Dyslexi”, nr 3/2009)

• Dyslexi är en inlärningssvårighet som framför allt påverkar förmågorna som behövs för att korrekt och med flyt avkoda ord och stava.
  
• Karaktäristiska kännetecken på dyslexi är svårigheter med fonologisk medvetenhet, språkligt minne och språklig processhastighet.
  
• Dyslexi förekommer på alla begåvningsnivåer.
• Dyslexi bör ses som en svårighet på ett kontinuum, inte som en avgränsad kategori och det finns ingen exakt avgränsning för termen.
  
• Det kan förekomma samtidigt existerande svårigheter med vissa delar av språket, motorisk koordination, huvudräkning, koncentration och organisationsförmåga, men dessa är inte i sig själva markörer för dyslexi.
  
• En god indikation på hur grava och ihållande en persons dyslektiska svårigheter är, får man genom att se hur personen svarat på välstrukturerade åtgärder.
  

Även om stark konsensus kring kärnan i dyslexi råder, finns naturligtvis också andra synsätt på hur dyslexi bör definieras och avgränsas. Det kan göra det svårt att jämföra olika studier. Beroende på hur man mycket man lägger in i definitionen av dyslexi och var man drar gränserna, får man också fram olika förekomstsiffror för dyslexi – allt mellan två och tio procent. De allra flesta dyslexisajter och dyslexiforskare brukar ange förekomsten till 4-8 %.

Vem kan utreda?

Inget i svensk författning styr rätten att diagnostisera dyslexi. Utredningar görs, på lite olika sätt, av pedagoger, logopeder och psykologer. Inom sjukvården används medicinska diagnossystem och i Sverige tillämpas WHO:s klassificeringssystem ICD-10. En diagnos utifrån ICD-10 är dock mycket en bedömningssak och kan inte direkt översättas till pedagogiska åtgärder. I skolan ska självfallet inga krav på medicinsk diagnos finnas. Där ska man hjälpa alla barn med behov av särskilt stöd. Det är rektors ansvar att se till att en utredning görs om någon uttryck behov – eleven, elevens föräldrar eller lärare.  Teambedömningar är utmärkta, inte minst för att många elever med läs- och skrivproblem kan ha andra, samförekommande bekymmer (se definitionen från the Rose Report ovan) som inte får förbises.

Dyslexi på olika språk

På senare tid har de vanliga dyslexidefinitionerna kritiserats för att i alltför hög grad utgå från alfabetiska språk, särskilt engelska. I forskningen finns ett par olika, men inte oförenliga, synsätt på detta område. Vissa forskare menar att det framför allt handlar om hjärnans aktivitet: har man dyslexi, kommer man att få svårt att läsa och skriva på alla språk. Andra menar att det som är avgörande är hur skriftspråket är uppbyggt. Graden av transparens (hur nära sambandet mellan språkljud och bokstav är) brukar här tas upp som en avgörande faktor. Hittills pekar forskningen på att det tycks finnas en gemensam nämnare i hur hjärnan hos personer med dyslexi arbetar, oavsett språk – men hur stora svårigheterna man får, beror delvis på vilket språk man möter. Först på senare år har man börjat undersöka hur läs- och skrivsvårigheter yttrar sig på icke-alfabetiska skriftspråk, kanske får vi så småningom”rita om dyslexikartan” en smula?

Det finns kanske anledning att tro att vi underdiagnostiserar dyslexi bland personer med annat modersmål än svenska. De personerna utgör en grupp, som blir allt större: år 2010 var
19,4 % av eleverna i den svenska grundskolan berättigade till modersmålsundervisning. (2005: 14,8 %) vilket i praktiken innebär att de dagligen använder ett annat språk förutom svenska, eller istället för svenska, hemma. Att hitta kartläggningsmetoder och resurser för personer som har annat modersmål än svenska, är en av de största utmaningarna vi står inför i läs- och skrivvärlden. Det är därför uppmuntrande att konstatera att det nu händer mycket inom forskningen kring dyslexi på olika språk, och dyslexi och flerspråkighet. Bland annat har man i Norge tagit fram ett kartläggningsmaterial för ett stort antal minoritetsspråk, tänkt att användas av lärare i samarbete med modersmålslärare i de tidiga skolåren. Det materialet har lanserats också i Sverige, av Specialpedagogiska Skolmydigheten.

Engelska för personer med dyslexi

Att lära sig läsa och skriva på främmande språk är knepigt för många elever med dyslexi. Jag är särskilt intresserad av hur man kan göra engelskan till ett möjligt och till och med roligt ämne. Engelskan har en av världens mest komplicerade skriftspråk – det är ofta mycket svårt att förutsäga uttal och stavning, se bara på detta utdrag från en ”dikt” på webbsajten för the Spelling Society, som arbetar för en förenklad stavning av engelskan:

Beware of heard, a dreadful word
That looks like beard and sounds like bird

(www.spellingsociety.org/news/media/poems.php)

Engelskan är vårt främsta världsspråk och även personer med dyslexi bör få lära sig att skriva och läsa på engelska – det är ytterst en demokratifråga. För att knäcka koden behövs speciell pedagogik, där man arbetar grundligt med ”phonics”, det vill säga kopplingen mellan bokstav och ljud enligt det engelska systemet. Att bara läsa böcker och skriva texter på engelska räcker inte. Malin Holmberg i Kungälv har utarbetat ett unikt undervisningsmaterial, som finns i en version för äldre elever. Det heter ”HELP” och kan beställas från Läromedia AB. Snart kommer också en version för elever i årskurs 5-9. Elever med dyslexi behöver också tillgång till alternativa verktig/kompensatoriska hjälpmedel för engelska. Idag finns digitala lexikon som hanterar felstavningar, talsynteser med riktigt bra röster och en särskild stavningskontroll för personer med dyslexi som skriver på engelska som andraspråk , ”SpellRight”, utvecklad av mig och kollegerna på Oribi AB.

Mer information om dyslexi finner du t ex på Svenska Dyslexiföreningens webbsajt där en avdelning med FAQ finns.